|
|||||||
Nedan följer ett avsnitt ur Rollof: Kreativitet inom forskning, kultur och näringsliv – 21 dialoger. Ekerlids Förlag. 2001. (www.ekerlids.com) återger 21 dialoger om kreativitet, med företrädare för forskning, kultur och näringsliv. Dialogerna rör skapandets villkor, bland annat inspiration, drivkrafter, kreativa miljöer, och speglar likheter och skillnader inom de tre fälten.
|
Tilllbaka
En formel för kreativitet? Kommunikation och rätt miljö gynnar kreativitet - men vilka andra faktorer är viktiga? Och hur hänger de samman? Låt oss leka med tanken på en formel för kreativitet: T x U x (F1 + F2 + F3) T står för den kreativa talang som vi är födda med. Vissa människor har till exempel en stor musikalisk talang, andra en mekanisk begåvning, en tredje en naturlig känsla för form och bild. U står för utveckling av talangen: den kan utökas, förstärkas, slipas och varieras, genom övning och hårt arbete, med uppmuntran och stöd. F1, F2 och F3 är funktioner. Samtliga byggs upp av två poler vilka inte båda kan öka obegränsat. För varje funktion, i en viss verksamhet, finns en optimal balans. Ökar den ena polen alltför mycket, rubbas balansen och funktionens totala värde minskar; om den ena tar över helt kvävs den andra. Med en enkel liknelse: mängden citron och socker i en sötsur sås balanserar varandra. Den exakta avvägningen kan variera med tycke och smak, men för mycket citron gör såsen oätlig, liksom alltför mycket socker - och då kan såsen förstöra hela måltiden. I formeln adderas dessa tre funktioner för att peka på att individens talang och utveckling betyder mest (om de hade multipliceras med varandra kunde resultatet bli mycket stort och utkonkurrera T och U - som trots allt är viktigast).
|
F1 är en funktion av frihet och disciplin, och når sitt största värde när balansen mellan dem är optimal. Båda är nödvändiga men avvägningen mellan dem varierar mellan olika kreativa områden. F2 är en funktion av aktivitet och reflektion, och når också sitt största värde när avvägningen mellan dem är så god som möjligt. Den kreativa processen rymmer både intensivt arbete och stunder av eftertanke och fördjupning. De befrämjar varandra och omväxlingen är fruktbar - men den ena polen får inte växa så att den utesluter den andra. F3 är en funktion av utåtriktning och inåtriktning, och som för de två andra funktionerna når den sitt maximala värde när balansen mellan dem är den ideala. Vi behöver möten och kommunikation, nya intryck och associationer, diskussioner och samtal, konfrontation mellan åsikter och erfarenheter - men kommunikationen kan bli alltför intensiv och tidskrävande. Vid en hundraprocentig utåtriktning finns inget utrymme för inåtriktning som är nödvändig (allt skapande börjar i den inre verkstaden, och intuitionen är ovärderlig som vägledning). Vid total inåtriktning utesluts intryck, associationer och samarbeten, vilket kan hämma kreativitet.
|
Talang x Utveckling x (Frihet respektive disciplin + aktivitet respektive reflektion + utåtriktning respektive inåtriktning) Formeln understryker ett par fundamentala aspekter: 1. En individs kreativa kraft är inte given en gång för alla. Den medfödda talangen kan förstärkas mångfalt, vilket är ett positivt budskap. Det medför ett ansvar för föräldrar, skola och organisationer, men framför allt ett individuellt ansvar att använda och utveckla den egna begåvningen i så stor utsträckning som möjligt. 2. Funktionerna speglar balansen mellan poler som måste existera samtidigt och där den ena inte kan expandera alltför mycket på bekostnad av den andra. Balansen varierar mellan olika områden - och varje verksamhet måste finna sitt eget optimum. Då kan funktionerna tillsammans förstärka den individuella kreativiteten.
|