|
|
Kreativa rum
I boken ”Kreativitet – en handbok för organisationer och individer” (Wahlström & Widstrand 1999) skrev jag om sju kreativa rum, sju virtuella rum som man befinner sig i, och växlar mellan, under kreativa processer. Exempel är Idérummet, Orienteringsrummet och Urvalsrummet. I den boken väckte jag också tanken på att i verkligheten inrätta ett kreativt rum – i första hand ett speciellt rum som med flexibilitet kan representera de olika rummen.
Begreppet ”kreativa rum” hör också samman med frågor som:
- vad betyder lokalen för ett mötes karaktär, deltagarnas känsla och mötets resultat?
- vilken roll spelar rummets inredning för kreativa processer?
- vilka faktorer kan man påverka, och hur, för att gynna kreativitet?
Mitt intresse rör framför allt vilka signaler ett rum sänder. Exempel är signaler om:
- det spännande, det nya och fantasifulla
- det enkla och fokuserade, eller det komplexa och intrikata
- det djärvt nydanande
- det informella
- det estetiska, visuella och visionära
- det framtidsorienterade
- vikten av idéer (istället för betoning på position och hierarki)
|
|
|
|
|
Inredningsdetaljer, färger och former, ljus, placering och teknisk utrustning – det är många faktorer som kan påverka vilka signaler som rummet sänder.
”Kreativa rum” har också samband med miljö i vidare bemärkelse – till exempel att vara på annan plats, utanför vardagens rutiner. Andra aspekter är utemiljö, chans till omväxling och möjlighet till motion och olika aktiviteter..
Det finns också byggnadstekniska och arkitektoniska aspekter som berör kreativa rum. Hur utformar man byggnader för att öka chansen till spontana möten? Vad kan man göra för att öka chansen att sådana möten blir verkligt givande. Det handlar både om byggnader var för sig och deras inbördes relation. |
|